Nu e det tre dagar sen, jag skrev på bloggen.

Dagarna går fort som as. Har inte alls gjort mycket, har åkt skidor och bara slappat.
Ska äta lunch, med pappa i morgon. De har flyttat till P18 området nu. Längtar till ridningen och kempon börjar, skolan kan man vara ledig från ett tag till^^. Zanga och ziri har busat hela dagen och i stortsett hela natten igår.
Här kommer en dikt!


Snöflingor faller sakta till marken, mina fotsteg är det ända som stör tystnaden. Den marken som än gång varit grön är nu vit, täckt av snö. Jag skyndar mig mot porten som ännu står öppen. Gryningen är nära och porten börjar stängas. När solen går upp är jag borta. Porten ledde till ditt hjärta, jag lever alltid för dig < hemligt namn>.

Träden vaggar i takt till vinden. Snöflingor faller, och månen visar sig på himlen. Den enda plats i världen där jag känner mig hemma, bland naturen och djuren. Det mitt hjärta slår för. Ingen plats är sig likt, de tar bort alla skogar. Att se djuren plågas eller piskas, det skär inuti mig.
Folk som tror att de gör det rätta när dem förstör och låter djuren lida. Jag är och kommer alltid vara emot detta!
En som står upp för naturen och deras djur, en sådan människa vill jag vara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0